onsdag 20 maj 2009

RÖSTA!


Jag har nu gjort det som jag hoppas majoriteten av de röstberättigade i vårt avlånga land tänker göra, nämligen röstat i EP-valet! Fram till och med den 7/6 kan man rösta till Europaparlamentet.

Det finns inga ursäkter eller bra förklaringar att inte göra det.
Jag har lyssnat på en del politiker som nästan finner ursäkter åt folk att inte utnyttja sin demokratiska rättighet, jag hör och läser en del inslag från media som vinklas så att man börjar ifrågasätta varför man skall rösta överhuvudtaget.
Tydligen var det ett inslag i Ekot i morse om att en del personer som nu kandiderar till Europaparlamentet inte röstade i förra valet.
Man ifrågasatte varför folk skulle rösta när inte ens politiker gjort det förr.

En sådan ”nyhet” kan såklart vinklas på ett helt annat sätt. Nämligen att de personer som inte röstade i förra valet nu kommit på bättre tankar, de inte bara tänker rösta, de engagerar sig och kandiderar också, vilket är fantastiskt bra.

Det demokratiska systemet måste självklart utvecklas och inte stagnera, vi kan ha medborgardialoger, lokalstyrelser, ungdomsfullmäktige etc. och vi skall självklart ha kvar vår rösträtt. Jag tror att vi ibland tar demokratin för så självklar att vi inte inser att vi enbart har den så länge som vi själva ser till att ha den kvar.
Att inte rösta är att be någon annan bestämma åt en och sådan länder finns det tillräckligt av i denna värld!

Så gör din insats för demokratin, ta dig lite tid att läsa om de olika partiernas politik och kandidaternas valprogram, informationen eller politikerna har aldrig varit så lättillgänglig.
Gå sedan och rösta!



Elisabeth Mattsson
Folkpartiet Liberalerna


torsdag 7 maj 2009

Allas ansvar

Läser en artikel i Aftonbladet om vedervärdiga händelser för tre pojkar som hamnat i ett fosterhem som verkar taget ur en sämre skräckfilm.
Jag vet att vi inte skall döma på förhand, man är oskyldig tills motsatsen är bevisad.

Men jag kan inte låta bli att bli frustrerad, arg och ledsen och vilja göra något åt saken, vem kan det med normalt förhållningssätt till sin omgivning?
Jag vet svaret på denna fråga. Alla kan det. Låta bli att bli arga, frustrerade och ledsna och underlåta att agera vill säga.

Vi är väldigt underliga, jag har skrivit det innan i denna blogg. Vi kan bortse från vissa delar i vår tillvaro, sortera bort dem som mindre viktiga, intala oss själva att det är andras ansvar. Och det måste vi göra antar jag, för att fungera. Vi engagerar oss i vissa saker, struntar i andra.

Men jag begriper inte hur man kan strunta i att agera när det gäller misshandlade barn.
Om man så ens har en gnutta misstanke. Jag vill inte ens försöka begripa det. Och likadant säger säkert andra människor om saker jag gör.

För snart exakt sju år sedan såg jag och en väninna en liten flicka bli slagen av sin far på en stor parkering utanför ett köpcentra. Det var innan pingst, vackert väder och fullt med folk. Många såg, stannade upp, tittade sig förvirrat och osäkert omkring med en blick av "ser jag verkligen det jag ser? Ser ni det också?". Men ingen gjorde något, ingen. Hur i all världen kan det bli så?

Givetvis gjorde jag och min vän en polisanmälan, givetvis gick jag fram till mannen i fråga och bad honom sluta och sa att vi ringt polisen. Det konstiga var att efter att jag och denne man gapat på varandra en stund kom det fram folk och frågade hur jag mådde. Jag kan än idag inte förstå varför de inte gick fram till den lilla flickan några minuter tidigare.

Det var inget speciellt med mitt och min väns agerande, det var vårt ansvar.
Alla barn är allas ansvar.
Jag undrar hur de människor känner och tänker idag som hade misstankar om att allt inte stod rätt till med de tre pojkarna i Dalarna.
Här är länk till artikeln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5088491.ab

Elisabeth Mattsson
Folkpartiet Liberalerna